Bli ett kålhuvud

Kalla mig gärna kålhuvud! Kål är nu i säsong jag frossar i kål. Kål är gott, nyttigt, hållbart och aldrig tråkigt. Grönkål må vara trendigt men vi är inte de första att uppskatta kål. I kinesisk poesi, diktad för över 2000 år sedan hyllas kålen. Romare och greker lovordade kål, odlade flera sorter och använde den även som medicin vid behandling av cancer, skumögdhet, magbesvär, melankoli och ledvärk.

Kålen har också bidragit till vår överlevnad - det var en av de första grödorna som människan började odla. Under järnåldern odlades kål och andra grönsaker nära bosättningar och under Medeltiden var det straffbart att INTE odla. I Gutalagen, en lagbok från 1200-talet, står att ”var bonde som ej har sådd men har hus, skall hava ett halvt löpsland till rovåker”.

Under krigen rådde nöd i Sverige, och extra knapert var det 1917 då landet drabbades av missväxt. Då odlades det på all tillgänglig mark, som på Karlaplan i Stockholm där grönkålen växte sig stark. Det vore väl något att införa på alla torg i Sverige! Kålodlingar, där var och en fick ta vad de behövde, och som vi alla hjälptes åt att sköta. Det skulle vi alla må bra av!

I bondesamhället var kålrätter vanlig mat över hela Europa – under 1500-talet myntades uttrycket lika god kålsupare. Det betyder att man delar måltiden – supabetyder nämligen äta soppa –med en jämlike och därför är en lika bra (eller dålig) person som den andre.

Kål är smart vintermat: billig, kalorisnål, stärker immunförsvaret, innehåller mycket fibrer som ger lång mättnadskänsla och håller magen igång, kan (i kombination med livsstil) förebygga vissa cancersjukdomar och kål går att variera på alla möjliga vis.

Alla kålsorter innehåller C-vitamin, betakaroten, folat, några B-vitaminer, fosfor, kalcium, kalium, magnesium, antioxidanter och en mängd mikroämnen som gör gott.

Men, suckar du, man blir ju så gasig…var lugn bara lugn svarar jag då: ät kålen tillagad eller mjölksyrad så blir den mer lättsmält. Och krydda den gärna med kryddor som timjan eller kummin som hjälper mot gaser.

Men blir det inte tjatigt undrar du nu? Nej då – ät kål varje dag! Det finns så många olika sorter, här är några exempel: Blomkål, bladkål, brysselkål, fänkål, grönkål, kinakål, kålrabbi, kålrot, långkål, pak choi, rödkål, romanesco, svartkål, spetskål, savoykål, sparriskål, Tatsoi, vitkål, vildkål, åkerkål, svartsenap…

Servera den rå, picklad, stekt, grillad, kokt eller syrad. I matiga sallader, soppor eller mustiga grytor. Några förslag på klassiska kålrätter: kimchi, coleslaw, kåldolmar, kålpudding, kålsoppa, långkål, får i kål (går jättebra att byta ut kött mot vegetariskt alternativ), kålpanna…

Här är ett recept jag gillar:

Brysselkål med dadlar

Smör eller rapsolja

Brysselkål, delad i halvor (eller någon annan kålsort)

Gul eller röd lök, skalad och hackad

Några dadlar i bitar

Salt

Peppar

Rosmarin

Apelsin

Hetta upp matfettet i en stekpanna, lägg i kål och den hackade löken och låt bryna tills kålen känns genomlagad. Tillsätt hackade dadlar, smaka av med salt, peppar och rosmarin. Pressa i lite saft av apelsinen. Hetta upp. Servera till pasta eller risotto förslagsvis.

Stay wild,

Lisen