Att växa upp i en samisk vintersaga
På gården har vi nu som då vallhund och ibland någon ren. Men julen bland renskötare är långt ifrån bara en väntan på tomten. Den är en av de mest intensiva och arbetskrävande tiderna på året. När många i Sverige ser fram emot lediga dagar med vänner, god mat och sköna stunder framför TV:n pågår renskiljningarna för fullt, ofta i bitande minusgrader. Arbetet med att skilja ut, transportera, ibland utfordra och slakta renar engagerar hela familjer.
När jag var liten var pappa och de andra männen sällan hemma under den här tiden. Släkten hade inga genuina jultraditioner med sig från förr, bara en generation tidigare hade de lämnat nomadlivet som följdes av laestadianismen vars stränga kyrkliga lära inte uppmuntrade julfirande av svulstiga mått. Men nu var det sjuttiotal och vi barn gick i vanlig svensk skola. Vi visste vad en jul kunde erbjuda och vi räknade ned med adventskalendern. När pappa äntligen kom hem på julafton efter att ha tillbringat ytterligare en isande dag på en skoter av modell Ockelbo 300 samlades vi med mor- och farföräldrar vi i vårt stora röda hus.
Det brann i kakelugnarna, hundarna vilade ut efter dagens hårda arbete och julbordet fylldes av skinka, sill, röbetssallad och annat som hör julen till. Men där fanns också den stora grytan renkok, blodpalt och hembakt gáhkku (samisk glödkaka). Värmen av eld och människor, dofterna av mat och julgran låg tung i huset. Så klart var julklapparna viktiga när jag var liten, så är det än idag när jag själv nu är mamma till förväntansfulla barn. Men just här ska jag uppehålla mig kring maten. I min nästa krönika berättar jag mer, kanske finner du inspiration till ditt julbord.
Victoria Harnesk
Psst… Vi vill bara tipsa om deodorant utan aluminium, ekologiskt badsalt, ekologisk body lotion och annat från Care Of Gerd!