Så blir du superkallbadare - börja träna redan i sommar

Drömmer du i hemlighet om att vara en av dem som glider ner i en isvak i januari med ett leende? Här kommer hemligheten ingen berättar: superkallbadare skapas inte på vintern. De skapas nu, i sommarvattnet. Johan, medgrundare av c/o Gerd, delar den enkla vägen dit – i din takt, på ditt sätt.

Av Johan, medgrundare c/o Gerd

 

 

Börja inte i januari – börja nu

De flesta som bestämmer sig för att börja kallbada gör det i helt fel läge: mitt i vintern, inspirerade av någon som lyckligt ångande kliver upp ur en isvak. De tar sats, chockar kroppen en gång – och slutar. Fullt begripligt. Att gå från noll till isvak är som att springa maraton första träningsdagen.

 

Men vänd på det: just nu, mitt i sommaren, är vattnet som vänligast. Sjön är ljummen, bäcken är sval snarare än stickande, och varje dopp är en mjuk träningsrunda. Det är nu du lägger grunden. Sommaren är kallbadarens träningsläger – och det bästa är att det mest känns som semester.

 

 

Varför lockar det så många?

Fråga en kallbadare varför, och du får sällan ett hälsopåstående till svar. Du får ett leende och något i stil med: ”det är den bästa stunden på dagen.” Det handlar om känslan efteråt – kroppen som kokar av liv, huden som bränner på det goda sättet, och huvudet som blir alldeles tyst. I samma sekund du möter kylan finns ingen deadline och ingen att göra-lista. Bara du, vattnet och andningen. Tio sekunder av total närvaro.

 

Jag badar själv i bäcken vid huset i Lapplands skogar, och jag kan intyga: det är svårt att komma upp ur den utan att skratta.

 

 

Vad säger forskningen? (Nyanserat, som vanligt)

Kallbad har blivit trend, och påståendena har sprungit ifrån bevisen – så här är den ärliga bilden. Det som är väl belagt är de akuta effekterna: kallt vatten aktiverar nervsystemet, kroppen frisätter noradrenalin, och du blir klarvaken och upprymd. Den effekten är verklig och kommer varje gång.

 

Långtidseffekterna är mer osäkra. En holländsk studie fann att personer som avslutade duschen kallt rapporterade färre sjukdagar, och mindre studier på vinterbadare pekar mot bättre humör och välbefinnande – men studierna är små och bygger delvis på självrapportering. Mycket av det kallbadare vittnar om, som bättre sömn och mer energi, tillhör än så länge kategorin personlig erfarenhet snarare än bevisad effekt. Det gör inte upplevelsen mindre äkta. Det betyder bara att du ska börja för känslans skull – inte för miraklens.

 

 

Steg ett: duschen är din träningsbana

Vill du ge kallbadet en ärlig chans behöver du inte ens en sjö. Börja hemma:

       Avsluta duschen med kallt vatten i 15–30 sekunder. Inte dramatiskt, bara kallt nog att du märker det.

       Andas långsamt ut genom motståndet. Det är hela övningen – du tränar kroppen och huvudet på att möta kylan lugnt i stället för att fly den.

       Öka lite i taget: längre stunder, kallare vatten, efter någon vecka kanske hela sköljningen kall.

 

Det som händer är att köldchocken tappar sin makt över dig. Flåsreflexen blir bekant, axlarna sjunker, och det som var brutalt i tisdags är helt okej på söndag. Kroppen är förbluffande snabb på att lära sig – om du ber den snällt och ofta, i stället för sällan och brutalt.



 

Det stora tricket: sluta aldrig bada

Och så hemligheten som skiljer superkallbadaren från alla som ger upp i november: du ska inte ”börja kallbada” till vintern. Du ska bara aldrig sluta bada.

 

Bada ofta nu i sommar. Fortsätt i augusti när kvällarna mörknar. Fortsätt i september när de flesta hänger upp badhanddukarna för säsongen. Det fina är att naturen sköter progressionen åt dig: vattnet kyls långsamt, vecka för vecka, och kroppen följer med utan att du behöver bestämma något. Oktoberdoppet känns inte som en chock – det känns som en fortsättning på förra veckans dopp, bara snäppet friskare.

 

En dag i december står du där i snön och inser att du är en av dem: människorna som badar året runt. Inte för att du bet ihop och tvingade dig – utan för att du aldrig slutade. Det är hela tricket. Årstiderna är världens mjukaste träningsprogram, och de är gratis.

 

 

Tryggt och hållbart – så håller vanan hela vägen

       Bada aldrig ensam i öppet vatten. Ha alltid någon på land – det gäller sommardopp och vinterdopp lika.

       Gå i långsamt och vänta ut flåsreflexen med långa utandningar innan du går djupare.

       Korta dopp räcker. Tio sekunder till någon minut ger hela upplevelsen – längre är inte bättre, särskilt när vattnet blir kallare.

       Värm upp efteråt: torra kläder, rörelse, något varmt att dricka. Eftervärmen är dessutom halva njutningen.

       Har du hjärt-kärlproblem eller är gravid – prata med läkare innan du börjar.

       Gör det hållbart: fasta baddagar, en badkompis att hålla varandra i gång med, och fira milstolparna. Första septemberdoppet. Första frostmorgonen. Första snön.

 

 

Börja mjukt. Börja nu.

Du behöver inte bli isvaksbadare. Du behöver inte bli någonting alls. Men om tanken har lockat dig – testa i din takt, på ditt sätt, med sommarens vänliga vatten som start. Avsluta duschen kallt i kväll. Ta ett extra dopp i helgen och stanna i tills det känns friskt. Och när sensommaren kommer: sluta bara inte.

 

Det är så naturen är tänkt att användas, tror vi här uppe – inte som en kuliss man tittar på, utan som något man kliver ner i, året runt. Vi ses i vattnet.

 

 

Källor och underlag

       Akuta fysiologiska effekter av kallvattenexponering (sympatikusaktivering, noradrenalin) – väl belagt i fysiologisk forskning.

       Buijze m.fl., ”The Effect of Cold Showering on Health and Work” (PLOS ONE, 2016) – självrapporterade sjukdagar.

Mindre studier på vinterbadare och självskattat välbefinnande (bl.a. finska studier).

Kommentarer

Inga kommentarer än

Läs vidare

Så blir du superkallbadare - börja träna redan i sommar

Drömmer du i hemlighet om att vara en av dem som glider ner i en isvak i januari med ett leende? Här kommer hemligheten ingen berättar: superkallbadare skapas inte på vintern. De skapas nu, i sommarvattnet. Johan, medgrundare av c/o Gerd, delar den enkla vägen dit – i din takt, på ditt sätt. Av Johan, medgrundare c/o Gerd     Börja inte i januari – börja nu De flesta som bestämmer sig för att börja kallbada gör det i helt fel läge: mitt i vintern, inspirerade av någon som lyckligt ångande kliver upp ur en isvak. De tar sats, chockar kroppen en gång – och slutar. Fullt begripligt. Att gå från noll till isvak är som att springa maraton första träningsdagen.   Men vänd på det: just nu, mitt i sommaren, är vattnet som vänligast. Sjön är ljummen, bäcken är sval snarare än stickande, och varje dopp är en mjuk träningsrunda. Det är nu du lägger grunden. Sommaren är kallbadarens träningsläger – och det bästa är att det mest känns som semester.     Varför lockar det så många? Fråga en kallbadare varför, och du får sällan ett hälsopåstående till svar. Du får ett leende och något i stil med: ”det är den bästa stunden på dagen.” Det handlar om känslan efteråt – kroppen som kokar av liv, huden som bränner på det goda sättet, och huvudet som blir alldeles tyst. I samma sekund du möter kylan finns ingen deadline och ingen att göra-lista. Bara du, vattnet och andningen. Tio sekunder av total närvaro.   Jag badar själv i bäcken vid huset i Lapplands skogar, och jag kan intyga: det är svårt att komma upp ur den utan att skratta.     Vad säger forskningen? (Nyanserat, som vanligt) Kallbad har blivit trend, och påståendena har sprungit ifrån bevisen – så här är den ärliga bilden. Det som är väl belagt är de akuta effekterna: kallt vatten aktiverar nervsystemet, kroppen frisätter noradrenalin, och du blir klarvaken och upprymd. Den effekten är verklig och kommer varje gång.   Långtidseffekterna är mer osäkra. En holländsk studie fann att personer som avslutade duschen kallt rapporterade färre sjukdagar, och mindre studier på vinterbadare pekar mot bättre humör och välbefinnande – men studierna är små och bygger delvis på självrapportering. Mycket av det kallbadare vittnar om, som bättre sömn och mer energi, tillhör än så länge kategorin personlig erfarenhet snarare än bevisad effekt. Det gör inte upplevelsen mindre äkta. Det betyder bara att du ska börja för känslans skull – inte för miraklens.     Steg ett: duschen är din träningsbana Vill du ge kallbadet en ärlig chans behöver du inte ens en sjö. Börja hemma: •       Avsluta duschen med kallt vatten i 15–30 sekunder. Inte dramatiskt, bara kallt nog att du märker det. •       Andas långsamt ut genom motståndet. Det är hela övningen – du tränar kroppen och huvudet på att möta kylan lugnt i stället för att fly den. •       Öka lite i taget: längre stunder, kallare vatten, efter någon vecka kanske hela sköljningen kall.   Det som händer är att köldchocken tappar sin makt över dig. Flåsreflexen blir bekant, axlarna sjunker, och det som var brutalt i tisdags är helt okej på söndag. Kroppen är förbluffande snabb på att lära sig – om du ber den snällt och ofta, i stället för sällan och brutalt.   Det stora tricket: sluta aldrig bada Och så hemligheten som skiljer superkallbadaren från alla som ger upp i november: du ska inte ”börja kallbada” till vintern. Du ska bara aldrig sluta bada.   Bada ofta nu i sommar. Fortsätt i augusti när kvällarna mörknar. Fortsätt i september när de flesta hänger upp badhanddukarna för säsongen. Det fina är att naturen sköter progressionen åt dig: vattnet kyls långsamt, vecka för vecka, och kroppen följer med utan att du behöver bestämma något. Oktoberdoppet känns inte som en chock – det känns som en fortsättning på förra veckans dopp, bara snäppet friskare.   En dag i december står du där i snön och inser att du är en av dem: människorna som badar året runt. Inte för att du bet ihop och tvingade dig – utan för att du aldrig slutade. Det är hela tricket. Årstiderna är världens mjukaste träningsprogram, och de är gratis.     Tryggt och hållbart – så håller vanan hela vägen •       Bada aldrig ensam i öppet vatten. Ha alltid någon på land – det gäller sommardopp och vinterdopp lika. •       Gå i långsamt och vänta ut flåsreflexen med långa utandningar innan du går djupare. •       Korta dopp räcker. Tio sekunder till någon minut ger hela upplevelsen – längre är inte bättre, särskilt när vattnet blir kallare. •       Värm upp efteråt: torra kläder, rörelse, något varmt att dricka. Eftervärmen är dessutom halva njutningen. •       Har du hjärt-kärlproblem eller är gravid – prata med läkare innan du börjar. •       Gör det hållbart: fasta baddagar, en badkompis att hålla varandra i gång med, och fira milstolparna. Första septemberdoppet. Första frostmorgonen. Första snön.     Börja mjukt. Börja nu. Du behöver inte bli isvaksbadare. Du behöver inte bli någonting alls. Men om tanken har lockat dig – testa i din takt, på ditt sätt, med sommarens vänliga vatten som start. Avsluta duschen kallt i kväll. Ta ett extra dopp i helgen och stanna i tills det känns friskt. Och när sensommaren kommer: sluta bara inte.   Det är så naturen är tänkt att användas, tror vi här uppe – inte som en kuliss man tittar på, utan som något man kliver ner i, året runt. Vi ses i vattnet.     Källor och underlag •       Akuta fysiologiska effekter av kallvattenexponering (sympatikusaktivering, noradrenalin) – väl belagt i fysiologisk forskning. •       Buijze m.fl., ”The Effect of Cold Showering on Health and Work” (PLOS ONE, 2016) – självrapporterade sjukdagar. Mindre studier på vinterbadare och självskattat välbefinnande (bl.a. finska studier).

Så blir du superkallbadare - börja träna redan i sommar

Gör egen glass – sommarens godaste pyssel

Glass hör verkligen sommaren till. Det finns få saker som är så härliga som att njuta av en svalkande glass en varm sommardag. Och vet du vad? Det är faktiskt både enkelt och roligt att göra egen glass hemma. Det bästa med hemmagjord glass är att du själv bestämmer innehållet. Du kan använda säsongens bär, mogna frukter som börjar sjunga på sista versen eller varför inte en skvätt överbliven grädde från helgens efterrätt? Att göra egen glass är ett smart sätt att minska matsvinnet samtidigt som du får något riktigt gott att njuta av.   Fruktglass på några minuter Ett av de enklaste sätten att göra egen glass är att använda frukt eller bär som du redan har hemma. Har du några övermogna bananer, jordgubbar eller hallon liggande är de perfekta att använda.   Enkel bärglass Du behöver: 2 dl valfria bär 2 dl yoghurt 1–2 msk honung Mixa samman ingredienserna tills du får en slät smet. Häll upp i glassformar eller små muggar och ställ i frysen några timmar. Resultatet blir en frisk och krämig glass som passar både stora och små.   Magisk bananglass Har du bananer som börjar bli lite väl mogna? Skiva dem och lägg dem i frysen. När de är genomfrysta mixar du dem till en len och krämig massa. Det låter nästan för bra för att vara sant, men bananerna förvandlas faktiskt till något som påminner om mjukglass. Du kan smaksätta med: Kakao Vanilj Jordnötssmör Hallon eller blåbär Det blir både gott och naturligt sött utan att du behöver tillsätta särskilt mycket extra socker. Proteinglass Vill du ha ett mättande och proteinrikt alternativ är denna glass perfekt som mellanmål eller efter träningen. Den är enkel att göra och kan varieras med olika bär och frukter efter säsong och smak. Du behöver: 1 dl vanilj- eller naturell kvarg eller yoghurt 1 skopa proteinpulver 1 banan Valfria bär eller frukter Gör så här: Mixa samman alla ingredienser tills du får en tjock och jämn smet. Häll upp i en skål eller portionsform och ställ in i frysen i 30–60 minuter. Servera gärna med färska bär eller lite hackade nötter för extra smak och textur.   Gör egna glasspinnar Hemmagjorda glasspinnar är ett roligt projekt att göra tillsammans med barnen under sommarlovet. Blanda exempelvis: Jordgubbar och yoghurt Mango och kokosmjölk Blåbär och vaniljyoghurt Häll upp i glassformar, sätt i pinnar och låt frysa över natten. Nästa dag har du sommarens kanske godaste mellanmål färdigt i frysen.   Några smarta tips Frys in bär när de är som bäst i smak. Använd överbliven frukt istället för att slänga den. Lite vanilj ger ofta en fylligare smak. En nypa salt kan framhäva sötman på ett fint sätt.   Ät och njut! / Anna-Lena

Gör egen glass – sommarens godaste pyssel

Hur bygger man en hudvårdsrutin?

En bra hudvårdsrutin behöver inte innehålla många produkter. Ofta räcker det med några få, noggrant utvalda steg som hjälper huden att bevara sin naturliga balans. Genom att anpassa rutinen efter din hudtyp och hudens aktuella behov kan du ge huden rätt förutsättningar att hålla sig mjuk, återfuktad och välmående. Innan du bygger din rutin är det bra att ta reda på vilken hudtyp du har. Torr, känslig, mogen och kombinerad hud har olika behov, och huden kan dessutom förändras beroende på årstid, klimat och livsstil. Genom att lyssna på hudens signaler blir det lättare att välja produkter som passar just dig.   Börja med en enkel grund   En hudvårdsrutin behöver inte vara avancerad för att vara effektiv. Det viktigaste är att rengöra huden skonsamt och tillföra återfuktning som hjälper huden att bevara sin naturliga fuktbalans. På morgonen kan en mild rengöring följas av ett återfuktande serum eller en ansiktskräm, beroende på vad huden behöver. På kvällen är det viktigt att rengöra huden från dagens smuts, makeup och andra föroreningar innan du återfuktar huden med produkter som passar din hudtyp. En enkel rutin är ofta lättare att följa över tid, och regelbunden användning ger vanligtvis bättre resultat än att byta produkter ofta.   Anpassa rutinen efter hudens behov   Hudens behov förändras under året. Under vintern kan kall luft utomhus och torr inomhusluft göra huden torrare och mer känslig. Då kan huden behöva mer återfuktning och näring för att kännas mjuk och behaglig. Under sommaren upplever många att huden trivs bättre med lättare produkter, men den behöver fortfarande återfuktning för att må bra. Har du torr hud kan produkter med vårdande växtoljor hjälpa huden att bevara fukten. Känslig hud mår ofta bra av skonsamma produkter med få ingredienser, medan mogen hud kan behöva extra näring och återfuktning för att bibehålla sin smidighet och lyster.   Stärk hudens naturliga barriär   Hudens barriär är dess naturliga skydd mot yttre påfrestningar och hjälper samtidigt huden att bevara fukt. När hudbarriären fungerar som den ska känns huden mjuk, balanserad och mindre benägen att bli torr. Därför är det viktigt att välja produkter som vårdar huden utan att störa dess naturliga balans. Naturliga och ekologiska ingredienser som jojobaolja, blåbärsfröolja, nyponrosfröolja och gurkörtsolja är uppskattade för sina vårdande egenskaper och hjälper huden att bevara fukt och smidighet. Om huden känns stram eller torr kan det vara ett tecken på att den behöver mer återfuktning eller en skonsammare rutin.   Ge huden tid   Det är lätt att vilja prova många nya produkter samtidigt, men huden mår ofta bättre av att förändringar sker stegvis. Introducera gärna en ny produkt i taget så att huden får tid att vänja sig och du enklare kan se hur den reagerar. Regelbunden användning är också viktig. Huden förändras inte över en natt, utan behöver tid för att vänja sig vid en ny rutin. Genom att använda produkterna kontinuerligt blir det lättare att utvärdera vad som fungerar bäst för just din hud.   Hitta en rutin som fungerar för dig   Det finns ingen hudvårdsrutin som passar alla. Det viktigaste är att utgå från din egen hud och anpassa produkterna efter hur den känns. Vissa perioder behöver huden mer återfuktning, medan den andra gånger känns balanserad med en enklare rutin. Genom att rengöra huden varsamt och välja återfuktande produkter som passar din hudtyp ger du huden goda förutsättningar att bevara sin naturliga balans. En genomtänkt hudvårdsrutin handlar inte om att använda flest produkter, utan om att skapa en rutin som känns hållbar och fungerar för dig – varje dag.

Hur bygger man en hudvårdsrutin?

Skogsbad: därför är Jokkmokk världens största spa

Det finns en spabehandling som inte kräver bokning, inte kostar någonting och har forskning i ryggen. Japanerna har ett namn för den: shinrin-yoku – skogsbad. Här berättar Anna-Lena, hudterapeut och medgrundare av c/o Gerd, varför tio minuter bland träd kan vara den mest holistiska skönhetsrutinen du har – och hur du gör, var du än bor. Av Anna-Lena, hudterapeut och medgrundare c/o Gerd   Den mest kraftfulla spabehandlingen är gratis Jag har arbetat som hudterapeut i hela mitt yrkesliv. Jag har byggt behandlingar, drivit salong och dagspa, och utvecklat våra produkter sedan starten 2008. Så tro mig när jag säger: den mest kraftfulla spabehandlingen jag känner till finns gratis utanför våra dörrar.    Jag och Johan är uppvuxna här i norr, med skogen som vardagsrum. Vår mamma Gerd tog med oss ut i alla väder – vi plockade bär, förädlade örter och rötter, och lärde oss att naturen inte är en plats man besöker, utan något man är en del av. Det vi inte visste då var att forskningen en dag skulle ge mamma rätt.     Vad säger forskningen? Begreppet shinrin-yoku – ungefär ”att bada i skogens atmosfär” – myntades i Japan redan 1982, och sedan dess har japanska forskare studerat vad vistelse i skog faktiskt gör med oss. Resultaten pekar åt samma håll: studier har uppmätt sänkta nivåer av stresshormonet kortisol, lägre blodtryck och lugnare puls hos personer som vistats i skogsmiljö, jämfört med stadsmiljö.     En del av förklaringen tros vara fytoncider – de doftämnen som träd själva avger. Men mycket är också enklare än så: i skogen saktar vi ner, andas djupare och låter nervsystemet gå ner i varv, ungefär som i en kravfri meditation.     Och så det ärliga, som ni vet att vi alltid säger: forskningen på skogsbad är fortfarande ung, och effekterna i studierna är måttliga – det här är ingen mirakelkur. Men det är en av få ”behandlingar” som är gratis, utan biverkningar och tillgänglig för nästan alla. Med den riskprofilen behöver forskningen inte vara perfekt för att det ska vara värt tio minuter av din dag.     Vad har det med skönhet att göra? Allt, om du frågar mig. Som hudterapeut ser jag varje vecka vad stress gör med människor – och huden är ofta först med att skvallra. Holistisk skönhet betyder att hela kroppen räknas: sömnen, andningen, stunderna av verklig återhämtning. Ett lugnt nervsystem syns, precis som en god natts sömn syns.   Det är också därför våra produkter luktar som de gör. Cypress, rosenträ, skog och mark – vi försöker fånga känslan av att kliva ut i naturen och ta ett djupt andetag. Men originalet är alltid bäst. Produkterna är till för alla stunder när du inte kan vara i skogen.     Övningen: tio minuter skogsbad Du behöver ingen fjällskog. En park, en dunge eller ett par träd på vägen hem räcker.   Så här gör du: •       Lämna mobilen hemma, eller sätt den på flygplansläge längst ner i fickan. Det här är tio minuter utan att vara nåbar. •       Gå långsamt. Mycket långsammare än du brukar. Du ska ingenstans – det är hela poängen. •       Använd sinnena, ett i taget. Lyssna: hur många olika ljud hör du? Känn: dofterna efter regn, barken under handen. Titta: ljuset som rör sig genom lövverket. •       Andas djupt, genom näsan. Låt utandningen bli längre än inandningen. •       När tankarna drar iväg – och det gör de – låt dem passera. Du kan tänka dem sen. •       Stanna en stund innan du går tillbaka. Bara stå. Bara vara.     Tio minuter räcker. Gör det till en vana – på lunchen, efter jobbet, med barnen – så märker du snart att kroppen börjar längta dit själv.     Världens största spa har alltid öppet Här uppe i Jokkmokk ligger vår fabrik mitt i det jag på fullaste allvar kallar världens största spa: mil efter mil av skog, myr och fjäll, med luft som känns nytvättad och tystnad man kan höra. Det är här våra produkter föds, och det är hit vi går när huvudet är fullt.   Men skogsbadets hemlighet är att det inte kräver Lappland. Det kräver bara att du går ut genom dörren, hittar närmaste träd – och stannar en stund. Spat är redan byggt. Det har alltid öppet. Och du har alltid råd.     Källor och underlag •       Shinrin-yoku lanserades av japanska skogsstyrelsen 1982; forskningsfältet har vuxit sedan dess. •       Japanska studier (bl.a. Park m.fl., Environmental Health and Preventive Medicine, 2010) har uppmätt sänkt kortisol, lägre blodtryck och puls vid skogsvistelse jämfört med stadsmiljö. •       Forskning om fytoncider och immunmarkörer (bl.a. Qing Li, Nippon Medical School).

Skogsbad: därför är Jokkmokk världens största spa

Hur ofta ska man tvätta ansiktet?

Hur ofta du bör tvätta ansiktet beror på din hudtyp, din livsstil och hur huden känns. För de flesta räcker det att rengöra huden morgon och kväll, men det viktigaste är att välja en skonsam rengöring som hjälper huden att bevara sin naturliga balans. En hud som rengörs varsamt får bättre förutsättningar att hålla sig återfuktad, mjuk och välmående. Om huden känns torr, stram eller känslig kan det vara ett tecken på att rengöringen är för kraftig eller att huden behöver mer återfuktning. Genom att anpassa rutinen efter hudens behov blir det lättare att skapa en hudvårdsrutin som fungerar över tid.   Kvällsrengöringen är viktigast   Under dagen samlas smuts, talg, makeup och andra föroreningar på hudens yta. Därför är kvällsrengöringen en viktig del av hudvårdsrutinen. En skonsam ansiktsrengöring hjälper till att avlägsna orenheter utan att störa hudens naturliga skyddsbarriär. Efter rengöringen kan huden återfuktas med produkter som passar din hudtyp. En ansiktsmist hjälper till att förbereda huden inför nästa steg i rutinen, medan serum, ansiktsolja eller ansiktskräm tillför fukt och vård utifrån hudens behov.   Behöver man tvätta ansiktet på morgonen?   Morgonrutinen kan anpassas efter hur huden känns. Många väljer att rengöra huden även på morgonen för att avlägsna talg och ge huden en fräsch känsla inför dagens hudvård. Andra upplever att huden mår bra av en enklare rutin. Det viktigaste är att känna efter hur huden reagerar. Om huden känns återfuktad och balanserad fungerar rutinen sannolikt bra. Känns den däremot torr eller stram kan det vara värt att se över både rengöringen och de produkter du använder efteråt.   Anpassa rengöringen efter hudtyp   Alla hudtyper har olika behov. Torr hud behöver ofta en mild rengöring som hjälper huden att bevara sin fuktbalans, medan känslig hud vanligtvis mår bäst av skonsamma produkter med noggrant utvalda ingredienser. Har du kombinerad hud eller fetare partier kan en regelbunden men varsam rengöring bidra till att huden känns fräsch och balanserad utan att torka ut. Genom att välja produkter som passar din hudtyp blir det enklare att skapa en hudvårdsrutin som fungerar varje dag. Hudens behov påverkas av både väder och årstid. Under vintern kan kyla och torr inomhusluft göra huden torrare, vilket gör att den ofta behöver mer återfuktning och extra omtanke. Under varmare månader kan huden kännas annorlunda, men den behöver fortfarande rengöras skonsamt och återfuktas regelbundet. Genom att anpassa hudvården efter säsongen hjälper du huden att bevara sin naturliga balans året om.   Välj en skonsam rengöring   En bra ansiktsrengöring rengör huden effektivt samtidigt som den hjälper till att bevara hudens naturliga skyddsbarriär. Därefter kan du följa upp med återfuktande produkter som passar din hud och dess behov. Naturliga och ekologiska ingredienser som vårdar huden utan onödiga tillsatser är ett bra val för dig som vill skapa en skonsam hudvårdsrutin. Genom att välja produkter med omtanke om både huden och miljön blir det enklare att skapa en rutin som känns hållbar på lång sikt. För de flesta fungerar rengöring morgon och kväll bra, men det finns ingen rutin som passar alla. Det viktigaste är att utgå från din hud och anpassa rengöringen efter hur den känns. En skonsam ansiktsrengöring i kombination med återfuktande hudvård hjälper huden att bevara sin naturliga balans och ger goda förutsättningar för en hud som känns mjuk, fräsch och välmående varje dag.

Hur ofta ska man tvätta ansiktet?

Svett är inte fienden: därför stoppar vi lukten – inte kroppen

I decennier har vi fått lära oss att svett är pinsamt och ska stoppas. Samtidigt betalar miljontals människor för att få svettas – i bastun, på träningspasset, i yogastudion. Något går inte ihop. Här är berättelsen om kroppens mest missförstådda funktion, forskningen som hyllar den – och varför våra deodoranter är byggda på en helt annan idé än antiperspiranternas. Av Johan, medgrundare c/o Gerd   Vad svett faktiskt är Låt oss börja med det få tänker på: svett luktar i princip ingenting. Den lukt vi förknippar med svett uppstår först när hudens bakterier bryter ner den – timmar av bakteriearbete, inte svetten själv.   Svetten i sig är kroppens eget kylsystem, och det är ett mästerverk. Miljontals svettkörtlar arbetar dygnet runt för att hålla din kroppstemperatur exakt rätt – när du tränar, när det är varmt, när du har feber. Utan den funktionen skulle vi helt enkelt inte överleva en varm sommardag. Svett är inte ett fel som ska rättas till. Det är ett kvitto på att kroppen fungerar precis som den ska.     Kulturen som betalar för att svettas Vill du se hur konstig vår svettskam egentligen är – titta österut. I Finland finns fler bastur än bilar, och att svettas tillsammans är kultur, vardag och nästan religion. Och forskningen ger finländarna rätt: i stora finska befolkningsstudier från Kuopio har regelbundet bastubadande kopplats till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, och i uppföljande studier även till lägre risk för demens.   Som alltid när vi refererar forskning ska det sägas ärligt: det här är observationsstudier. De visar samband, inte bevisad orsak – bastubadare kanske lever hälsosammare på fler sätt. Men riktningen är tydlig, och den rimmar med något vi i norr alltid vetat i kroppen: en rejäl svettstund följd av sval luft är bland det mest välgörande som finns. Lägg till träningssvetten – tecknet på att kroppen jobbar precis som den ska – och bilden klarnar. Svett är inte problemet. Svett är funktionen.     Så varför vill vi stoppa den? Bra fråga. Svaret stavas marknadsföring. I decennier har antiperspirant-industrin sålt idén att fukt är pinsamt och att lösningen är att stänga av: aluminiumklorid som bildar en propp i svettkanalerna så att svetten aldrig når hudytan. Det fungerar – på samma sätt som det ”fungerar” att tejpa över en varningslampa.   Vi har skrivit tidigare om varför vi valt bort aluminiumklorid utifrån försiktighetsprincipen. Men det finns ett skäl till, och det är nästan viktigare: vi tycker helt enkelt inte att en naturlig kroppsfunktion är ett problem som ska byggas bort. Lukten? Den fixar vi gärna. Kylsystemet låter vi vara.     Vi stoppar lukten – inte kroppen Så här jobbar våra deodoranter i stället. Mjölksyra håller hudens pH lätt surt, vilket hämmar bakterierna som orsakar lukten – vi går alltså på orsaken, inte på svetten. Alun, ett naturligt mineralsalt, verkar milt sammandragande på hudens yta och dämpar utan att bilda någon propp i svettkanalerna. Och dofterna kommer från eteriska oljor – cypress och rosenträ i vår Unisex, hjortron i Cloudberry – medan 24/7 är helt doftfri för dig som är känslig.   Du kommer att svettas när du tränar och bastar. Det är meningen. Men du kommer inte att lukta – och du behöver aldrig undra vad du satt under armarna, varje dag, ett helt liv.   Utforska våra deodoranter →     Tre vanor för dig som slutat kriga mot svetten •       Låt kroppen jobba. Svettas ordentligt när du tränar eller bastar – det är funktionen, inte felet. Duscha efteråt, så är luktproblemet löst innan det uppstått. •       Applicera deodorant på ren, torr hud. Det ger bakteriehämningen bästa möjliga utgångsläge och gör att den håller längre. •       Välj material som andas. Ull och andra naturmaterial låter svetten avdunsta som det är tänkt – syntet stänger inne fukten och ger bakterierna en fest.     Källor •       Laukkanen m.fl., Kuopio Ischaemic Heart Disease-studien: regelbundet bastubadande och hjärt-kärlrisk (JAMA Internal Medicine, 2015). •       Laukkanen m.fl.: bastubadande och demensrisk (Age and Ageing, 2017). •       Gerd Magazine: ”Aluminiumklorid i deodorant – vad forskningen faktiskt säger och varför vi valde bort det” (länk)

Svett är inte fienden: därför stoppar vi lukten – inte kroppen

Mikroplasten i badrummet: vägen från din dusch till Östersjön

Plast förknippar vi med påsar i havet och flaskor på stranden. Men en del av plasten syns inte alls – den är mindre än fem millimeter, göms i vardagsprodukter och följer med duschvattnet rakt ut i våra hav. Här är berättelsen om mikroplasten, om vårt känsliga innanhav Östersjön – och om varför det som sköljs av din hud aldrig borde bli skräp. Av Anna-Lena, medgrundare c/o Gerd     Vad är mikroplast? Mikroplast är plastpartiklar mindre än fem millimeter – ofta mycket mindre, osynliga för ögat. Problemet med dem är detsamma som med all plast, fast värre: de bryts inte ner i naturen, de bara blir fler och mindre. Väl ute i vattnet är de i praktiken omöjliga att samla in, och de vandrar uppåt i näringskedjan – plankton äter partiklar, fisken äter plankton, och studier har hittat mikroplast i fisk och musslor även i svenska vatten.     Östersjön – vårt känsliga innanhav Att detta berör just oss i Sverige beror på geografi. Östersjön är ett nästan instängt innanhav – det tar runt trettio år för vattnet att bytas ut. Det som hamnar där stannar där, i ett bräckt och artfattigt ekosystem som redan är hårt belastat av övergödning och miljögifter. Myndigheternas kartläggningar av mikroplastkällor – bland annat Naturvårdsverkets regeringsuppdrag – pekar ut allt från däckslitage till konstgräsplaner och tvätt av syntetkläder. Och en källa som stack ut som fullständigt onödig: kosmetiska produkter.     Plast i kosmetika? Ja – och den är inte borta än Under decennier tillsatte skönhetsindustrin medvetet plast i produkter: små skrubbkorn av polyeten i peelingar, duschtvålar och tandkrämer, gjorda för att spolas rakt ut i avloppet efter tio sekunders användning. Sverige gick före och förbjöd mikroplast i kosmetika som sköljs av 2018, och EU:s bredare restriktion mot avsiktligt tillsatt mikroplast började fasas in 2023.   Så problemet är löst? Inte riktigt. Utfasningen sker stegvis under flera år, och i produkter som sitter kvar på huden kan syntetiska polymerer fortfarande förekomma. Räkna dessutom in silikonerna – de är inte mikroplast enligt definitionen, men de är svårnedbrytbara syntetpolymerer som också följer med vattnet ut. Reningsverken fångar mycket, men inte allt.   Och här kommer det ärliga, som vanligt: kosmetika är inte den största mikroplastkällan – däckslitage är till exempel en mycket större bov. Men det är en avgörande skillnad på källor: däck är svåra att göra sig av med. Plast i en duschtvål är det inte. Det är den mest onödiga mikroplasten som finns – och den enklaste att välja bort.     Vårt val: om det ska sköljas av, ska naturen kunna ta emot det För oss har principen alltid varit enkel. Det du använder i duschen hamnar i vattnet – och vattnet är inte en soptunna. Därför innehåller våra produkter inga mikroplaster och inga silikoner, och våra råvaror är biologiskt nedbrytbara – naturen känner igen dem och kan ta hand om dem.   Behöver huden skrubbas använder vi det naturen redan uppfunnit: vår Eco Facial Scrub exfolierar med biologiskt nedbrytbara jojobakorn i stället för plastkorn, och våra kroppstvålar är gjorda med milda, biologiskt nedbrytbara tensider. Det är samma logik som vår kvalitetsstämpel med fjällbäcken: produkten ska fungera i naturen utan att skada den. Det som sköljs av dig ska kunna bli natur igen – inte skräp som simmar omkring i trettio år i väntan på att vattnet ska bytas ut.     Så väljer du bort mikroplasten – tre vanor •       Läs ingredienslistan. Ord som polyethylene, polypropylene och acrylates copolymer är syntetiska polymerer. Osäker? Välj varumärken som öppet redovisar alla sina råvaror. •       Fråga hur det bryts ner. Ett varumärke som valt biologiskt nedbrytbara råvaror berättar det gärna. Tystnad är också ett svar. •       Tänk på hela kedjan. Skrubb, duschtvål och schampo sköljs av direkt – där gör valet som störst skillnad för vattnet.   Se alla våra råvaror – 100 % transparens → Läs mer om vårt hållbarhetsarbete →     Källor och underlag •       Naturvårdsverket: regeringsuppdrag om källor till mikroplast och förslag på åtgärder (kartläggning av svenska mikroplastkällor, bl.a. däckslitage, konstgräs och kosmetika). •       Svenskt förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av (i kraft 1 juli 2018). •       EU:s REACH-restriktion mot avsiktligt tillsatt mikroplast (antagen 2023, stegvis infasning). •       Studier av mikroplast i Östersjöfisk och musslor (bl.a. IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet).

Mikroplasten i badrummet: vägen från din dusch till Östersjön

Ta tillvara på kaffet – återbruka och ge nytt liv åt sumpen

Kaffe är mer än bara en god och sällskaplig dryck. För många av oss är det en självklar del av vardagen, men hur ofta tänker vi egentligen på hur mycket kaffe som går till spillo? Med tanke på att kaffe är en relativt dyr råvara finns det all anledning att ta vara på både överblivet kaffe och kaffesump. Här kommer några enkla och inspirerande tips som låter dig njuta av kaffet lite längre – samtidigt som du minskar svinnet.   Gör en svalkande islatte av överblivet kaffe I stället för att hälla ut det kaffe som blivit över kan du frysa in det i iskubsformar. Det är ett enkelt knep som kommer väl till pass under varma sommardagar. Kaffeisbitar ger en extra lyxig känsla till din islatte och gör att drycken håller sig kall utan att smaken späds ut. Hemmagjord islatte   Ingredienser 1 dl kaffe Isbitar eller kaffeisbitar 1 dl valfri mjölk Sötningsmedel efter smak, till exempel honung eller socker Gör så här Fyll ett glas med isbitar eller kaffeisbitar. Häll över kaffet och mjölken och smaka av med önskat sötningsmedel. Rör om och njut av en svalkande sommardryck.   Förvandla kaffesump till en lyxig kroppsskrubb Visste du att kaffesump är en fantastisk ingrediens i hemmagjord hudvård? Kaffet stimulerar blodcirkulationen i huden och ger tillsammans med socker eller salt en effektiv exfoliering som lämnar huden mjuk och len.   Kroppsskrubb med kaffesump   Till en person behöver du: 2 msk kaffesump ½ dl valfri ekologisk olja 2 msk socker eller salt Socker och salt ger något olika känsla på huden, men båda fungerar utmärkt i en kroppsskrubb. Gör så här Blanda alla ingredienser i en skål tills du får en jämn massa. Massera in skrubben på fuktig hud med mjuka cirkulära rörelser och skölj sedan av. Resultatet blir en härligt mjuk och fräsch hud.   Ge dina växter extra näring Kaffesump kan också göra nytta i trädgården eller bland krukväxterna. Sumpen innehåller viktiga näringsämnen som kväve, fosfor och kalium, vilket gör den till ett naturligt gödningsmedel. Eftersom kaffesump kan sänka jordens pH-värde passar den inte alla växter, men den fungerar särskilt bra för exempelvis hortensior, rosor och pelargoner.   Så använder du kaffesump som gödning Ett smart tips är att först låta kaffesumpen torka ordentligt. Bred ut den på ett tidningspapper eller en bricka och låt den lufttorka. Om sumpen används fuktig finns det risk att den möglar. När den är torr kan du blanda ner den i jorden eller strö den runt växterna för att ge dem extra näring.   Små bäckar blir till en flod Genom att ta vara på både överblivet kaffe och kaffesump kan du minska matsvinnet, spara pengar och samtidigt få glädje av kaffet på flera olika sätt. Oavsett om du väljer att njuta av en svalkande islatte, unna dig en hemmagjord kroppsskrubb eller ge dina växter lite extra omtanke, är det ett enkelt sätt att låta kaffet göra nytta ända till sista droppen.   Så se nu till att njuta av en härlig kopp kaffe, antingen varm eller kall / Anna-Lena

Ta tillvara på kaffet – återbruka och ge nytt liv åt sumpen